I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaSyftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar ? effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar ? impacts on regional development]D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSpråk: SvenskaSyftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen.

I denna uppsats undersöks viktiga framgångsfaktorer vid internationell expansion på tillväxtmarknaderna i centrala Östeuropa. Expansionsprocesserna hos Cramo och Volvo Lastvagnar jämförs med utgångspunkt i ett teoretiskt ramverk där Uppsala-modellen står i centrum, kompletterad med grundläggande teoretiska förutsättningar avseende egna etableringar respektive företagsförvärv samt avseende tillväxtmarknader. Studien inriktar sig på huvud-kontorens perspektiv, och det empiriska underlaget består av intervjuer med de huvudansvariga cheferna inom Cramo och Volvo Lastvagnar. De viktiga framgångsfaktorer som analysen resulterar i är:Tidig etablering har inneburit klara fördelar för båda företagen.För ett uthyrningsföretag inom byggbranschen som Cramo har det varit viktigt att växa klustervis. För ett produktionsföretag inom transportbranschen som Volvo Lastvagnar har det varit viktigt att äga både försäljningskanaler och eftermarknadskanaler.Kontakter är generellt sett viktiga inom ett land.Varumärket och att synas är viktigt.Eget engagemang i och aktivt internaliserande av kunskap från det relevanta nätverket är nödvändigt..

Bakgrund: Dagens samhälle är i förändring, vilket av forskare har kallats att det gått från det moderna till det postmoderna samhället (Löwendahl & Revang, 1998). För företag har denna förändring bland annat inneburit att de måste internationaliseras, det vill säga starta engagemang på utländska marknader, för att överleva. Syfte: Uppsatsen syftar till att ge ett bidrag till nuvarande forskning genom att undersöka huruvida Uppsalaskolans internationaliseringsteori har ett tillfredsställande förklaringsvärde, eller om en uppdatering av denna vore att föredra.Avgränsningar: Vi avgränsar vår studie till att omfatta ett företag inom tillverkningsindustrin eftersom Uppsalaskolan bygger på en studie av tillverkningsföretag och är därmed applicerbar på denna typ av företag.Genomförande: För att kunna undersöka Uppsalaskolans förklaringsvärde, har vi utfört en kvalitativ studie av ett företags internationella engagemang genom att studera dess etablerings- samt internationaliseringsprocess. Resultat: Studiens resultat visar ett visst mönster av engagemang likt en stegvis etableringskedja i enlighet med Uppsalaskolans teori. Det förekommer dock avvikelser i form av att fallföretaget bland annat har snabbat på etableringar genom att inleda engagemangen med högre resursåtagande än vad som hävdas i teorin.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Trots en ökande marknad minskar läkemedelsbranschens lönsamhet vilket delvis kan förklaras med minskad produktivitet i den kliniska forskningsfasen (då läkemedlet testas på människor). Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt. Har detta något samband med läkemedelsföretagens strävan efter högre FoU-produktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är av vikt vid val av land att etablera kliniska prövningar i, vilka affärsmodeller som används vid etablering av kliniska prövningar i Indien och Kina samt vilken påverkan en etablering i dessa länder har på företagens FoU-produktivitet.

Vi vill få en ökad förståelse i hur svenska SME:s etablerar sig på den afrikanska marknaden. Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi utfört intervjuer med regionala företag och organisationer. De företag och organisationer som ingår i arbetet är Sustainable Sweden, Norba, Norden samt Regionförbundet Kalmar län. Anledningen till att dessa valdes var att de har kontakt med den afrikanska marknaden. De teoriområden vår uppsats utgår ifrån är huvudsakligen etableringsform, etableringsprocess och kultur.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

Det har skett en ökning av egna märkesvaror (EMV) på den svenska livsmedelsbraschen och de tar upp allt större plats i butikerna. De marknadsledande detaljisterna, ICA, Coop, Axfood och Bergendahls, har utvecklat och etablerat starka egna varumärken som står i dirket konkurrens till producenternas och det gäller för producentmärken, så som Findus, AXA och Findus att utmärka sig på marknaden.Syftet med uppsaten är att klarlägga hur producerande företag positionerar och differentierar sig i förhållande till detaljisters egna märkesvaror på den svenska livsmedelsmarknaden. Vidare syfter uppsatsen till att analysera på vilka sätt producerande företag arbetar med varumärkesidentitet och varumärkesportföljer. I anslytning till syftet har följande frågeställning formulerats; Vad karaktäriserar, inom den svenska livsmedelsmarkaden, producerande företags arbete för att bemöta konkurrensen från detaljisters egna märkesvaror?  .

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta ställer ökade krav på sjuksköterskor när de ska vårda patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Den här studien syftade till att belysa några av de svårigheter sjuksköterskor kan uppleva i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Nio artiklar valdes ut, där sjuksköterskor intervjuats om sina iakttagelser i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna. Resultatet visade att bristande kommunikation, kulturkrockar och brist på kunskap hos sjuksköterskor var företeelser som kunde upplevas som svåra i vården av patienter med annan kulturell bakgrund än den egna.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Tidigare studier visar att Afrika är en växande marknad med möjligheter för svenska företag, men det är en marknad som innebär risker. De svenska företagen har idag en stark närvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgångar och ekonomisk tillväxt råder en ojämn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska ländernas egna företagare är en viktig del i deras ekonomiska tillväxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig på den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig åt för de utvalda företagen.